Jag vände mig om och såg på folkmassan på skolgården, den så sköna känslan att slippa all skit i 10 hela veckor, all mobbning, alla slag, proven och dom jobbiga fjortistjejerna som alltid sitter längs bak i klassrummen, Nu är det sommarlov. 
Jag kände en knackning på ryggen, och hörde en välkänd röst
- Kommer du eller?
- Ja mamma, ska bara hämta mina grejor. 
- Jag väntar vid bilen gumman, kom så fort som möjligt, tåget går 15.10
- Jaja mamma..
Jag gick rakt in i folkmassan, på väg till mitt skåp när jag blev påhoppad av Jennifer.
- Hade du tänkt sticka utan att säga hejdå till mig? 
Jennifer va min bästavän, vi gjorde allt tillsammans, men på sistonde har vi kommit ifrån varandra, för jag har ju börjat hänga med Jesper, Kim och dom andra. 
Jennifer rynkade på ena ögonbrynet, drog upp glasögonen lite och sa:
- Nå? 
- Nej asså, jag ska hämta mina grejer, och sen släpper mamma av mig hemma, och Henrik ska åka till danmark i en vecka, blir hemma själv..
- Va ska inte du med? 
- Nej vad ska jag göra där? Får passa Ozzy istället
- Så du ska vara hemma helt själv? sa hon glatt
- Jadu
- Så det blir fest?! Nästan skrek hon
- Haha det blir det säkert, men jag måste hämta mina grejer nu, kan ringa dig imorgon
- Okej, ses
Jag kände hur Jennifer stod kvar och kollade på mig, men jag bara gick mot skåpen med snabba steg.
Väl framme vid skåpen, var det rätt tomt, några fjortisar stod och prata, en tjej och en kille stod i ett hörn och rökte, men jag brydde mig inte. Jag låste upp mitt skåp, tog mina böcker och min väska, låste skåpet och sedan gick jag. Jag kände hur alla blickar va på mig när jag närmade mig parkeringen, men jag var rätt van. Jag har alltid varit mobbad, men inte av samma personer, olika. Jag vet inte vad folk har emot mig, jag är bara en vanlig tonåring på 17 år, som alla andra tjejer på min skola. Jag hade inte många vänner, men några som var väldigt nära. 
Jag tänkte på allt möjligt som jag kunde göra när jag skulle vara hemma själv i en hel vecka, tvillingarna är hos farfar hela månaden i spanien, och mamma och henrik ska ju till danmark, bara jag och Henriks hund Ozzy som är hemma, i en hel vecka! Har aldrig varit hemma själv  i en hel vecka, det är alltid någon hemma, eller så är mormor här, fast nuförtiden ligger hon bara på sjukhuset.. 
Mina tankar avbröts av en irreterad röst
- Varför tog det så lång tid? Tåget går om 10 minuter! Fnäste hon
- Men åk utan mig, ska ändå inte med tåget! Sa jag som svar 
- Ska du gå hem då? Det är en hel mil hem. 
- Nej men asså jag ka.. 
- Jag orkar inte med ditt tjat, hoppa in i bilen vi har bråttom! Avbröt hon mig 
Halvvägs hem fick jag ett sms från kim 
'' Jennifer sa att du är hemma själv hela veckan, blir det fest eller? '' 

'' Ja det blir det, fixar du spriten? '' 

'' Jadå, vilka kommer? '' 

'' Vet inte, kan du bjuda några eller? '' 

'' Jag fixar dit några några, förresten är du hemma nu? '' 

'' Tack, nej är påväg, hurså? '' 

'' Tänkte om jag och Jeppeboi kan komma? Vi är i närheten '' 

'' Ah visst, Jag smsar dig när jag är hemma '' 

'' Bra, pusshej '' 

'' Pusshej. '' 

Jesper och Kim är mina bästavänner, om man inte räknar med Jennifer, och jag är alltid med dom, dom hos mig eller så är vi ute, eftersom dom båda bor hos fosterfamiljer vill dom inte ta hem kompisar, har ingen aning varför.
En bit från vårat hus, släppte mamma av mig.
- Du får tyvärr gå här ifrån, ses nästa vecka, ringer dig ikväll, hejdå. 
Utan att jag hann svara, smällde hon igen bildörren och körde iväg. Jag började gå mot huset, när jag såg Kim och Jesper sitta vid kvarterets brevlådor. 
- Hej, vad gör ni här? Skulle jag inte messa? 
- Heeej, sa Jesper, och drog ut på e:et. 
- Vad äre bror? 
- Inget, får vi komma in? 
- Såklart! 
Jag började gräva efter nyckelt samtidigt som dom reste sig och vi började gå mot huset. 
När jag öppnade huset kom Ozzy rusandes emot oss. Jag tog av mig skorna och skinnjackan, och började gå mot soffan. Vi alla tre slängde oss i soffan, och bara låg där helt tysta. 
- Vilken tid på lördag kan jag komma med spriten? Sa Kim
- Kom när du vill, idontcaré 
Återigen en tyst paus
- Asså vadfan äre? Jesper? Kim? Varför är ni så jävla tysta?
- Men det är inget, inget som rör dig sa Kim och gav mig ett falskt leende
Tyst paus
- Ska vi dra ut? Frågade jag
- Ah sure, svarade Jesper
- Naa, jag orkar inte sa Kim
- Okej skitsamma, jag drar in på mitt rum
Jesper reste sig för att följa efter, men Kim låg kvar i soffan och stirrade tomt ut i rummet 
Jag gick in på mitt rum, drog upp mobilen och lade mig på sängen. Jesper la sig tätt brevid mig, fast än att sängen va rätt stor. Jag klickade in på instagram och tog fram kameran.
- Le! Ropade jag
Jesper ledde inte, han pussade min kind precis innan jag tog kortet 
- Haha jag lägger upp detta på instagram, sa jag och visade han kortet
- Gör du det, haha
'' Världens bästavän är du, haha älskar dig bror, @jeppebooi '' 
Hans mobil pep till bara nån minut efter att jag delade inlägget. 
- Naw, haha älskar dig med, bästa syster 
Jag svarade inte, utan vände bara på huvudet och kysste han. Har ingen aning varför jag gjorde det, men jag ångar det inte. Jesper besvarade kyssen, och jag vet inte hur många minuter vi kysstes, men jag vet att när vi slutade, låg jag på honom och han hade sina händer på min rumpa, och jag mina runt hans huvud. Jag förstod först inte varför vi slutade, men sen såg jag Kim stå i dörröppningen. 
- Jaså här ligger ni och strular? Sa han med skrattet i halsen
- Avundsjuk? Fnäste Jesper tillbaka
- Haha nej, jag har ju fan tjej! Varför blir ni inte bara tillsammans? 
Jag förstod vad han menade med det, jag och Jesper pussas hela tiden typ, utan att bry oss. Jag vet inte om Jesper har känslor för mig, men jag har iallafall det för honom. Inte sen första gången vi va tillsammans så har jag kunnat släppa honom. Hoppas han har det för mig..
- Jag ska dra nu, hänger du med Jesper? 
Nejnejnej, tänkte jag bara, stanna bebe..
- Ah jag ska ändå käka snart, hejdå.. sa han och kysste mig snabbt igen. 
En svag singnal bröt tystnaden, och Jesper tog upp sin mobil. 
- Hallå? sa han
- ah, jo jag kommer.. 
Han la på telefonen och kollade på mig
- Jag måste dra , sa han och började gå mot dörren 
- hejdå.. mumlade jag och hörde dörren smälla igen. 
Jag la mig på sängen, och bara blundade..